söndag 7 oktober 2007

Försöker vara positiv...

men just nu orkar jag inte... Allt strular på jobbet och ingen verkar vilja köpa vår lägenhet. Kommer antagligen vara fast där resten av mitt liv. Jag vill inte bo där, jag trivs inte där. jag känner mig ensam där. Jag är isolerad och ingen kommer och hälsar på. Ingen av mina sk bästa vänner som saknar mig så (enligt dom) ens ringer... Då kan de inte sakna mig så mycket...
Vad är det som är så fel på just vår lägenhet? Den ligger ute på ett underpris, den är fin dock lite slitna tapeter men inget annat. Ligger intill skog och mark med söderleden och Lida nära. Gillar man blåbär går manbara ut på baksidan och 10 m in i skogen så kan du plocka nästan hur mycket som helst...
Jag är så trött på det här nu... Dottern går hela tiden och frågar om vi inte ska flytta snart... Ge mig en liten break iallafall... Är det så mycket bergärt...
Ja jag är ledsen och jag är skittrött på allt jävla städande inför alla visningar som inte verkar göra ett skit... VILL INTE MER NU!!!!

Jag känner mig så ensam

Känner mig som en repad skiva men jag trodde faktiskt att vänner var sådana som man höll kontakten med men tydligen är det inte så. Har en vän som jag känt sedan jag var 11år... Hon kan inte ens ödsla några kronor på att slå en signal utan det är alltid jag som ska ringa. Eller ödsla iallafall kanske 1-3 minuter på att plita ner ett mail...Det gör jag. Jag mailar och talar om hur vi mår och vad som händer i vårt liv och jag får inte ens ett svar.En kollega ignorerar mig helt öppet.
Jag trodde vi var vänner... Vi fikade och jag kände att jag litade på henne. Nu svarar hon inte på mina mail...Jag börjar tro att det är fel på mig...
Jag tror inte jag har gjort nått fel men det verkar inte bättre än så.Min sambo tror att hon bara lurat mig och nu när jag inte är kvar på samma ställe så är det lätt att ignorera mig. Och det är inte så att jag överröser människan med mail heller. Har skickat 2 mail på 4 månader kanske och bara uppdataret läget. Inget mer...Och slängde iväg en hälsning på Facebook bara för att se vad som hände och det hände en massa saker men hon tog sig inte tid till att bara säga hej...
Känner mig så ledsen och ensam... Vad gör jag för fel? Försöker vara snäll och rättvis även om jag är ärlig så vet jag att jag inte trampat på hennes tår...Är det jag som är dum? Är jag så jävla korkad???